Fröken Hansen

Tjohoo!

Nu har jag äntligen börjat min efterlängtade sångkurs... som terapi för själen! Jag skojjar inte. 

När jag räknade efter så har det nog gått minst tre år sedan jag sjöng "på riktigt". Så jag var lite försiktig i början, tänkte: nehepp, här ska man inte avslöja allt och bygga på om sina tidigare erfarenheter, utan snarare ta det som det kommer och hoppas på det bästa. Hoppas på att muskelminnet och tonsäkerheten fanns kvar. Och det gjorde den! Ojojoj, så kul det var! Varför har jag inte gjort detta tidigare? Nu kommer mina torsdagar i åtminstonne 10 veckor framöver vara efterlängtade.

 

Gruppsammansättningen var lite rolig också, en riktig blandning. Kul, dock var vi bara fem som dök upp, vi ska vara åtta när vi är fulltaliga. Så vi får väl se vad det är för typer som dyker upp nästa gång.. spännande det här!

 

Dock inte på samma ställe, tyvärr! Så snabbt kan man väl inte räkna med svar. Men det stället jag var på idag kändes så fel. Helt otroligt fel, så det är inget jag hoppas på.
Man lär sig mer och mer om sig själv, varje gång man får en fråga eller ska försöka beskriva sig själv. Vad är egentligen det bästa sättet att "sälja sig" på? Vilka ord väger tyngst utan att det blir som klyschor. Man får finslipa på varje ord och tänka efter innan man talar. Men på något sätt så kommer orden ut lite knasigt ändå.

Och jag hittade ordet jag tappade bort på intervjun igår.. Stop-Motion film! Gah, de hade kanske impat ;)

 

 

Lyssnar nu på ljudet från diskmaskinen i köket och tvättmaskinen i badrummet..

Vilken lyx!! (det gäller att uppskatta det man har i livet)

 

Nu är vi nästan installerad här uppe, bara garderoben och sovrummet kvar.. och lite i vardagsrummet.. och hallen, äsch Vem ska jag lura. Vi har bara packat upp köket. Men de är inte lite det ;)

 

Får ta nya tag i morgon. Nu väntar slötittande på Project Runway